onsdag 7 oktober 2009

Sista chansen ?

Tunga steg mot hemmet.
Man bara känner hur man vill lägga sig ner
för kroppen är helt slut.
Svettet börjar rina efter ryggen och andningen blir bara svårare och svårare.
Tankarna studsar överallt i ditt huvude .
Spykiska börjar bli fysiskt och du tar dig tsx inte upp ur sängen på morgonen längre.
För varför jag , varför en jävla skit dag till?


Ljusa stunder !

Håret ser så jävla bra ut folk skriver med mig jag har så
många kompisar så jag hinner inte höra av mig till alla .
Som ibland kan bli pinsamt att erkänna.
Jag är hemskt nykär i en fin tjej .
Mina kompisar tycker hon är fin , mina bröder som i vanliga fall aldrig påpekar hur någon ser ut men nu bara.
Jag känner mig nöjd.
Men då just då.
Det slår till lika snabbt som ett slag i ansiktet
och det gör lika ont som om någon slagit av dina revben.
Det är just då i det hopplösa man bara ska tänka på dom ljusa stunderna.
Fast det är så jävla jobbigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar